Förra veckan avslutades för Plantorna med träningar i söder på Tullstorp. Fredag var det programridning på schemat.

Glad midsommar önskar Knytkalaset & Plantskolan

Nu har två dagar med nationella tävlingar på Flyinge precis avslutats.

Många tävlingssugna ryttare och hästar strålade i kapp med solen och det blev ett antal segrar och fina placeringar till Knytkalaset och Plantskolans elever.

Först ut på onsdagen var Msv B:5 där Plantskole eleven Amanda Svanberg placerades 2:a på Don Doceur (Don Index x Stedinger) med 71,489%.

Sedan var det dags för Msv A:1 där Knytkalas medlem Emma Jönsson från Särö Stable placerades 2:a på Faximiliana M (Ampere x Ferro) med 68,376% efter segraren Yvonne Österholm.

Sista klassen för dagen var FEI Intermediaire II där Knytkalas kollegan Marina Mattsson från Hannell Dressage tog hem segern på Quartermain (Quaterback x Wilawander xx) med 73,186%. 2:a var Emma igen, denna gången på hästen Gerion (Jazz x Don Primero) med 68,480%.

På torsdagen var ungdomerna först ut då Plantskole eleven Ellen Lindén-Urnes från Christinelund placerades 2:a på Fairy Tale (Friedensritter x Rosenkavalier) i FEI S:t Georges med 69,853%. 4:a i klassen var Amanda igen på hästen Bon Geste (Dutch Dormello DDH x Nabuur) med 69,118% och 7:a var Felicia Olofsson & Dan Brown från Skillinge Dressyr.

I helgen tävlade Plantskole eleven i Mantorp. Ekipaget gjorde debut nationellt och det blev till en fin vinst på 69,5%.

Ellen har 3 raka SM guld på ponnyn Daylight och rider nu första året som junior och har Junior SM i siktet redan i år.

Hästen Daimjenko (Dancier x Worldly) ägs av Tullstorp och lånas ut till Ellen ett par år, se fin artikel om Ellen på Tidningen Ridsports hemsida.

I helgen tävlade Plantskole eleven Felicia Olofsson för första gången hästen Dan Brown.

Dan Brown (Dancier x Hohenstein) ägs av Skillinge Dressyr och rids numera av junior-ryttaren Felicia. De gjorde deras första start ihop i Trolleholm. Ekipaget tävlade i FEI Lagprogram Msv B (J) och placerades 2:a med 67,348%.

Förra veckan hade Plantskolan i norr träningar för Liane och denna gången var det programridning för domare Wiveca Schenholm.

Hästarna var knoppade och ryttarna i tävlingsutrustning, allt för att rusta för tävlingarna som nu äntligen har öppnat upp igen.

Idag är det Plantskole eleven Christina Lundblad som berättar sin historia:

"Christina Lundblad heter jag, eller som jag ofta kallar mig själv: Lottas lillasyster. Jo jag har nämligen växt upp med hästar runtomkring mig allt tack vare min storasyster Charlotta. Det började med att jag fick skritta av en av hennes ponnyer när jag var 10 år till att jag nu har fått ta över en av hennes guldklimpar Headline. Jag har alltid varit väldigt imponerad av Lotta och hennes viljestyrka och ambition och det var tack vare henne som jag tog mina första steg in i dressyren. Detta vägledde mig till att börja träna för Louise Crafoord Hofmman precis som Lotta gjorde. Därefter började jag träna för Liane Wachtmeister och Karin Öljemark precis som Lotta, vilket har gynnat min ridning något enormt!

Jag har genom åren haft en del bråkstakar till hästar t.ex. min ponny Jeronimo som kallades giraffen eftersom han så envist aldrig ville gå på tygeln och dessutom har rekord på den häst som kastat av mig flest gånger. Sedan har vi Gossip som lärt mig allt ifrån galloppirruetter till bytesserier och att rida med kandar men som aldrig riktigt ville gå för egen motor. Något som jag fått höra av många av mina tränare genom åren är att jag har en väldigt bra känsla i ridningen. Att i kunna känna av hästen och snabbt omsätta det till att påverka en rörelse. Det har hjälpt mig mycket med alla olika hästar jag haft genom åren.

Idag är jag lyckligt lottad nog att få rida två egna hästar, Headline och Coldplay som är två väldigt speciella hästar. Dessutom jobbar jag och Lotta tillsammans på vår gård där jag numera inte bara får skritta av hennes hästar utan till och med att hjälpa till att utbilda hästarna. Det är riktigt kul att få vara med i plantskolan där jag tränar sida vid sida med Lotta och många fler duktiga tävlingsryttare!"

Jag började rida när jag var 5 år gammal på en schetlandsponny. Min mammas dåvarande sambo hade hästar och hans döttrar red. Vi red tillsammans i skogen och gärna i full galopp. Hoppning var det som gällde och dressyr var bara ett nödvändigt ont. Att jag bröt armarna tre gånger under olika ridturer avskräckte inte mig att fortsätta älska hästarna och ridningen. Jag fortsatte hoppa fram tills jag var 14 år och fick då låna en stor häst som p.ga skador inte fick hoppa mer.

Som 14-åring fick jag möjlighet att komma till Flyinge och jobba på loven hos min kusin Ebba som arbetade där som elev till Kyra. Där och då blev jag omvänd från hoppning till dressyr. Jag tillbringade varenda lov och nästan alla helger på Flyinge och då ska det tilläggas att jag och min mamma bodde utanför Mantorp..Det blev således många resor till och från Skåne under denna tid. När min lånehäst Mexico blev tvungen att tas bort köpte vi min första egna häst av Ebbas kompis. Maguar var en fantastisk läromästare som jag fick uppleva både SM, NM och EM-framgångar som junior på.

När jag skulle börja gymnasiet flyttade jag ner till Ebbas föräldrar som då bodde utanför Lund. Jag kunde nu träna mer regelbundet för Ebba och började också träna för Kerstin André. Jag fick sedan möjligheten av Kyra att sätta igång hennes häst Goliath efter en lång tids skada. Det kändes såklart oerhört ärofyllt. Efter några månader travande på en grusväg i ur och skur så var ”Golle” mycket bättre från skadan och då gav Kyra mig förtroendet att fortsätta rida och tävla honom. Jag kunde inte träna honom så mycket som vanliga hästar utan fick rida honom mycket på min grusväg. ”Golle” var en fantastisk häst med otroliga kvalitéer och var ju utbildad av Kyra. En fantastisk junior häst som jag vann både SM och NM med. Vi blev dessutom 3a individuellt på EM i Hickstead 1998!

Mitt driv, min kärlek till hästarna fanns kanske redan vid 5år ålder med min schetlandsponny men det som gett mig mest är min tid på Flyinge. Där och då lärde jag mig allt om hästar och träning! Att alltid vilja bli bättre, träningsviljan och att känna glädje i att utbilda hästar. Att det spelar ingen roll om du är fattig eller rik- du måste ha drivet och intresset! Att under den här tiden se så många otroligt bra ryttare rida gav mig nog mer än jag kan förstå. Insikten att hårt jobb lönar sig är något jag verkligen kan intyga.

Idag har jag och min kusin Ebba haft vår verksamhet(Dressyr Essen AB) i 19 år och vi utbildar unghästar upp till GP. Jag älskar att arbeta med hästar även om det innebär hårt jobb och många timmar i stallet. Det är fantastiskt kul att utbilda unghästar och hela vägen upp till GP, att vara med på hela resan. Vi tränar fortfarande för Kerstin som kommer till vår anläggning en gång i veckan.

Knytkalasets träningar är en möjlighet som jag fått vara med i sedan starten 1998. En träning som är har varit ovärderlig!

Jag är född och uppvuxen i Lysekil och ingen i min familj har någon hästbakgrund. I tioårsåldern fick jag och mina två syskon shettisen Pålle och jag tillbringade mycket tid på Lysekils Ponnyklubb, först som skötare och lektionsryttare och sedan som instruktör. Vi hade förmånen att få tävla klubbens hästar så det blev många hopp- och terrängtävlingar men även några dressyrstarter. Jag fick (och tog) chansen att rida på många olika ponnier och hästar vilket jag tror varit utvecklande för mig som både ryttare och tränare.

Efter gymnasiet gick jag RIK-kurs på Strömsholm, fick sedan instruktörsjobb på Alingsås Ridklubb och köpte då min första egna häst, Mirelle, som jag tävlade med i hoppning, dressyr och fälttävlan. Sedan var det dags att göra lumpen, det blev ett år i Stockholm på K1 med bl a den beridna högvakten.

Direkt efter lumpen flyttade jag till Göteborg där jag fick instruktörsjobb på Göteborgs Ridhus. Här hittade jag hästen Jingo som blev starten på mitt stora dressyrintresse.

Hade sedan ett "mellanspel" där jag utbildade mig till grundskollärare på universitetet. Det blev en kort period som lärare innan hästarna tog över igen..

Jag gick tränarutbildning och åkte till Jonny Hilberath i Tyskland (som 35-åring!!) och arbetade i ett år. När jag kom hem från Tyskland startade jag min egna verksamhet med hästförädling och dressyrutbildning, som numera bedrivs på vår gård i Varberg.

Jag har haft förmånen att få vara med på Knytkalaset i många år nu, som ordinarie eller "bubblare" i olika perioder. Det betyder oerhört mycket för mig och min utveckling som ryttare och tränare.

Jag har under åren utbildat och tävlat hästar till Grand Prix, startat många unghästfinaler, ridit unghästVM samt en del internationella placeringar i lilla rundan.

En lång och krokig väg men alltid med en stor kärlek till hästarna!

Nu har även Plantskolan i norr haft träningar med restriktioner uppe i norra avdelningen. Där trimmades och tränades programridning, hästarna var knoppade och ryttarna i tävlingsutrustning. Allt för att vara helt klara för när tävlingarna förhoppningsvis snart öppnar upp för tävlandet igen.